Stockholmstjejer löser världsproblem

Äntligen har jag börjat känna mig lite hemma här hos min syster.
Efter jobbet drog jag hit en supertung (kanske lite överdrivet) resväska som jag dumpade här, hämtade min syster och gick till affären för inköp av lite frukost, lunch och eventuellt middag.
Det slutade med thaimat i soffan framför ett avsnitt sex and the city. Oh so city av oss.

Efter lite soffhäng och halvt kollandes på inför melodifestivalen började plötsligt brandvarnaren pipa. Eller ja, först förstod vi inte ens vad det var men efter att ha placerat sig i olika ställen i rummet och väntat på nästa pip kunde vi garantera att det var brandvarnaren. Batteribyte. Det var inte underbart kul eftersom taken är en bra bit över två meter höga och den allmäna stegen inte fanns där den borde finnas (varför lämnar folk inte tillbaka sånt??!).
Synen som väntade den som gick förbi måste ha varit rätt rolig. Jag står på soffryggstödet, med Andrea som skulle stötta mig men mest hängde i mig, gapskrattandes och försöker få ned den jävla brandvarnaren som inte alls vill sammarbeta.
Efter att ha samlat oss lite fick vi loss den. Men då visade det sig att den sitter fast i typ fyra sladdar från taket (va fan?).
Så efter ett paniksamtal till våra föräldrar (vad har man dem annars till?) som dock inte ledde till mycket så beslöt vi oss att lösa det så som man löser många andra problem. Med en sjal/halsduk. Så upp på soffan igen och så virade vi in den i en två meter lång halsduk och vips! så var pipet blott ett minne (nästan åtminstone).

Nu ska jag sova efter en händelserik dag. Imorgon blir det jobb och efter det en fab eftermiddag med Mimmi. Puss så länge